Drabbas du av plötsliga och starka kroppsliga reaktioner såsom hjärtklappning, yrsel och svettningar? Upplever du reaktionerna skrämmande och tänker att du håller på att dö eller bli galen?

Om detta händer gång på gång och leder till negativa konsekvenser kan det röra sig om paniksyndrom, ett vanligt ångesttillstånd.

Hur det känns

En panikattack kommer snabbt och är överväldigande. Plötsligt drabbas du av en mängd kroppsliga symtom som signalerar katastrof.

Det känns ofta som att du kommer att dö, bli galen eller tappa kontrollen. Symtomen når sin topp inom 10 minuter och klingar sedan av.

För att man skall kalla det en panikattack krävs att 4 av följande 13 symtom uppträder:

• Hjärtklappning
• Svettning
• Darrningar och skakningar
• Andnöd
• Kvävningskänsla
• Smärta eller obehag i bröstet
• Illamående eller magbesvär
• Svindel, ostadighetskänslor eller matthet
• Overklighetskänslor inför dig själv eller omgivningen
• Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig
• Rädsla att dö
• Domningar eller stickningar
• Frossa eller värmevallningar

Typiska kännetecken 

För att diagnosen paniksyndrom ska uppfyllas så ska panikattackerna återkomma upprepade gånger. Dessutom ska minst ett av följande förekomma:

• Ihållande oro för att få nya panikattacker.
• Rädsla för att panikattackerna kommer att leda till negativa följder (till exempel oro över att få en hjärtattack eller bli tokig).
• Förändrat beteende på grund av attackerna (till exempel att du undviker situationer där du är rädd för att få en panikattack).

Följder

Förväntansångesten innebär en ständig rädsla inför nya attacker och kan på sikt bli lika påfrestande som panikattackerna i sig. Den kan leda till att du blir överdrivet fokuserad på din egen kropp och olika symtom som du tror kan tyda på en kommande panikattack.

Det är vanligt att du utvecklar agorafobi, det vill säga rädsla för platser och situationer som är svåra att ta dig ifrån om du skulle få en panikattack och som du därför börjar undvika. Mer än hälften av alla med paniksyndrom drabbas av agorafobi.

Förekomst

Det finns studier som visar att så många som en tredjedel av befolkningen någon gång haft en panikattack. Men händer det bara en enstaka gång kallas det inte paniksyndrom.

Paniksyndrom drabbar några procent av befolkningen, alltså flera hundratusen i Sverige!

Behandling

Misstänker du att du har paniksyndrom och är intresserad av att få hjälp bör du söka till vården för att få bedömning och eventuellt behandling. Om du är nyfiken på hur internetbehandling för paniksyndrom går till rekommenderar vi att du läser vidare om behandlingen.

Om behandlingen

Internetbehandlingen för paniksyndrom är ett självhjälpsprogram som är indelat i 10 delar (moduler). Varje modul består av en text du läser och övningar du gör. 

Texterna kan vara rätt omfattande och du behöver vara inställd på att genomföra praktiska uppgifter på egen hand. Man brukar behöva lägga ned i genomsnitt en timme per dag på behandlingsarbetet för att fullt ut tillgodogöra sig innehållet.

Behandlingen pågår i 12 veckor och under den tiden har du kontinuerlig kontakt med en psykolog via meddelanden ni skickar till varandra i behandlingens webbplattform. Psykologen svarar på frågor och ger feedback på de uppgifter och övningar du gör.

Varje vecka fyller du i skattningar så att psykologen kan följa hur det går.

Behandlingen fokuserar på olika delar:

• Information om paniksyndrom och kognitiv beteendeterapi
• Registrera tankar, känslor och beteenden i ångestsituationer samt balansera katastroftänkande
• Stegvis utsätta sig för ångestframkallande kroppsliga reaktioner
• Stegvis utsätta sig för ångestframkallande yttre situationer, platser och aktiviteter

Genom gradvis, planerad exponering lär man sig att dessa symtom och situationer är ofarliga och att ångesten i själva verket blir mindre och mindre för varje gång – när man väl utsätter sig på rätt sätt.

Internetbehandlingen för paniksyndrom – modul för modul

Modul 1: Om paniksyndrom och behandlingen

(Du kan provläsa denna modul som pdf längre ner på sidan)

Här ges information om kognitiv beteendeterapi (KBT) och paniksyndrom. Vad är rädsla, ångest och panikattacker? Vad händer i kroppen? Vilka tankar och tolkningar har betydelse? Vilka beteenden?

Modul 2-3: Utmana katastroftolkningar

Dessa moduler fokuserar på de tankar man har under panikattacker. I ett första steg får man arbeta med att identifiera centrala tankar, som vanligen bidrar till ångesten. Målet är att ifrågasätta de negativa tolkningar man gör av fysiska reaktioner och istället hitta alternativa och mer balanserade tolkningar.

Modul 4-5: Exponering för kroppsliga ångestsymtom

Inre exponering innebär att utsätta sig för ångestframkallande kroppsliga symtom. Därigenom får man ny erfarenhet av vad som faktiskt händer när man låter symtomen finnas istället för att fly ifrån dem. Det går till så att man gör övningar som framkallar kroppsliga reaktioner, som till exempel hjärtklappning. Ju fler gånger man övar, desto mer minskar ångesten.

Modul 6-8: Exponering för yttre ångestväckande situationer

Denna form av exponering innebär att man börjar utsätta sig för situationer man tidigare undvikit helt eller delvis på grund av att man har börjat förknippa dem med ångest eller panik. Genom gradvis, planerad exponering lär man sig att dessa situationer är ofarliga och att ångesten i själva verket blir mindre och mindre för varje gång – när man väl utsätter sig för situationerna på ett annat sätt än tidigare.

Modul 9-10: Att planera framåt och hantera bakslag

De avslutande modulerna handlar om att sammanfatta det man har lärt sig och att repetera de komponenter som varit viktigast under behandlingen. Man får också planera inför framtiden för att förhindra återfall. Stor vikt läggs vid hur man kan hantera framtida bakslag.

Paniksyndrom: modul 1

Om du känner dig intresserad av denna behandlingsform rekommenderar vi att du läser behandlingens första modul innan du anmäler dig.

Observera att texten och övningarna enbart är till för att du ska få en upplevelse av hur behandlingen ser ut och går till, för att hjälpa dig ta ställning till om detta kan passa dig. Du kan inte skicka meddelanden till en behandlare eller dylikt, som personer som går i behandlingen kan.

Läs som PDF